Hem / Bli svårlurad

Så blir du svårlurad

Det är lätt att bli svårlurad och alla kan bli det. Du kan alltid avbryta ett telefonsamtal som känns obekvämt eller stressande. Be att få återkomma och lägg på luren. Ring din bank eller en närstående och berätta vad som hänt – sök hjälp och stöd hos någon du litar på.

Kom ihåg! Det finns inga dumma frågor. Undrar du något om bedrägerier kan du få viktig information från din bank.

Håll dig uppdaterad

Bedrägeriförsöken ökar och metoderna ändras hela tiden. Ju mer du känner till om hur det kan gå till desto lättare är det att undvika att bli lurad. De senaste åren har det blivit vanligare att bedragare utger sig ringa från din bank, polisen, ett företag, en myndighet eller påstår sig vara din närstående.

Bedragare letar hela tiden efter nya sätt att luras. De kan till exempel manipulera telefonnummer, mailadresser och hemsidor så att de ser tillförlitliga ut. Ofta utnyttjar de händelser och situationer i samhället för att utveckla nya bedrägerimetoder.

Tänk alltid igenom rimligheten i det personen ber dig göra och hur du blivit kontaktad.

Bedragarna kan påstå att:

De ska stoppa ett pågående bedrägeri på ditt konto eller kort

De kan hjälpa till med skatteåterbäringen

De ska hjälpa dig med coronarelaterade tjänster, som vaccinering

De kan ge tillbaka pengar som du blivit lurad på

Du har vunnit pengar

En närstående har råkat illa ut och behöver din hjälp

Din dator har fått virus eller andra problem som de säger sig kunna hjälpa dig med

Du ska ladda ner en programvara för att förhindra en pågående virusattack

Har du blivit utsatt för bedrägeri? Kontakta din bank omgående!

Polisanmäl alltid ett bedrägeriförsök. Ring Polisen på 114 14.

Så kan du bli lurad

Det går tyvärr inte att skydda sig helt mot försök till telefonbedrägerier. Men om du
är uppmärksam kan du minska risken att bli lurad. Här kan du läsa mer om de vanligaste bedrägerierna.

Telefonbedrägerier

En vanlig form av bedrägeri är att uppringaren utger sig för att ringa från din bank, polisen, ett företag, en myndighet eller påstår sig vara din närstående. Bedragaren kan försöka stressa upp dig, till exempel genom att påstå att du är utsatt för en situation som måste åtgärdas omedelbart. Ofta påstår bedragarna att det är mycket bråttom. Bedragare kan manipulera telefonnummer så att det ser ut som att det exempelvis är din bank som ringer. Därefter kan de erbjuda hjälp att lösa det påhittade problemet och rätta till situationen. Bedragaren kan till exempel be dig lämna ut svarskoder från säkerhetsdosan, använda din e-legitimation (exempelvis BankID) eller skriva under en Swishbetalning.

Lita inte på uppringaren bara för att den har personliga uppgifter om dig. Bedragare är skickliga på att hitta information som de kan använda för att skapa förtroende och luras. Lägg på och ring din bank eller en närstående som du litar på vid minsta osäkerhet.

Lägg på och ring din bank eller någon närstående som du litar på vid minsta osäkerhet.

SMS-bedrägerier

Att skicka SMS för att komma över information som används för att begå brott har blivit allt vanligare. Bedragare kan manipulera telefonnummer så att det ser ut som att det är till exempel din bank, polisen, en myndighet eller en närstående som är avsändare. I meddelandet kan du till exempel uppmanas att hämta ut en vinst, få tillgång till ett erbjudande eller betala en fraktavgift för ett paket. Det som ser ut att vara ett sms för att hämta ut ett paket är ett sätt att få tillgång till dina privata uppgifter eller få dig att betala för någonting du inte har köpt. Att få ett bluff-sms är inte farligt i sig, så länge du är medveten om avsändarens avsikt och inte agerar på det som bedragaren uppmanar dig att göra.

Klicka inte på länkar i sms och ring inte okända telefonnummer på någon annans uppmaning. Prata med någon du litar på om du är osäker. Kontakta först din bank och sedan polisen om du misstänker brott.

Oväntat hembesök

Bedrägeriförsök sker inte bara över telefon. Metoder som bygger på oväntade hembesök har blivit allt vanligare. Bedragare kan uppsöka en bostad, ringa på och utge sig vara från exempelvis polisen, en fastighetsförvaltare eller liknande. De kan till exempel påstå sig behöva tillträde till din bostad för att utföra ett arbete, en tjänst, leverera ett paket eller ställa några frågor. Genom att vara övertygande och insisterande hoppas de att du öppnar dörren och släpper in bedragaren som sedan använder situationen för att stjäla dina värdesaker eller tvinga till sig privat information.

Var på din vakt vid oväntade hembesök och släpp aldrig in okända personer i ditt hem. Lämna aldrig ut personlig information till någon som knackar på din dörr. Anmäl alltid ett brott till polisen. En anmälan är ett sätt för polisen att bli varse bedrägeriförsök och brottslighet.   

Vanliga frågor

Här hittar du förklaringar på ord, begrepp och annat som är bra att kunna. Även om det finns en svensk motsvarighet, förekommer många begrepp ofta på engelska. Genom att lära dig några av orden kan du lättare ta till dig viktig information. Fråga en närstående eller din bank om du stöter på ett begrepp du inte förstår.

Vad är phishing?

Även kallat nätfiske eller lösenordsfiske och går ut på att ”fiska” fram bankrelaterad information som sedan används i brottsliga syften.

Vad är vishing?

Vishing kommer från ”voice phishing” och är när bedragare i ett telefonsamtal utger sig vara någon från till exempel banken eller polisen.

Vad är smishing?

Smishing är falska sms och e-postmeddelanden som ser ut att komma från en seriös aktör med länkar till hemsidor där du uppmanas uppge personliga koder. Syftet är att komma över dina pengar eller privata uppgifter. Det kan också handla om att få dig att ringa ett falskt telefonnummer.

Sveriges bankers initiativ mot bedrägerier