Ring inte upp – Bedragare kan försöka stressa fram ett beslut genom att göra dig orolig.
Klicka inte på länken – Bedragare kan luras genom att till exempel göra dig positivt överraskad.
Var uppmärksam – Bedragare kan manipulera avsändare och hemsidor att se trovärdiga ut.
Tänk efter – Bedragare kan utnyttja aktuella händelser för att luras.
De ska stoppa ett pågående bedrägeri på ditt konto eller kort
De kan hjälpa till med skatteåterbäringen
Du har ett paket eller brev på väg vars leverans du kan följa via en länk i ett sms
De kan ge tillbaka pengar som du blivit lurad på
Du har vunnit pengar
En närstående har råkat illa ut och behöver din hjälp
Din dator har fått virus eller andra problem som de säger sig kunna hjälpa dig med genom exempelvis fjärrstyrning
Du ska ladda ner en programvara för att förhindra en pågående virusattack
Du ska swisha för att stoppa en pågående transaktion
Har du blivit utsatt för bedrägeri? Kontakta din bank omgående!
Polisanmäl alltid ett bedrägeriförsök. Ring Polisen på 114 14.
En vanlig form av bedrägeri är att uppringaren utger sig för att ringa från din bank, polisen, företag, en myndighet eller påstår sig vara din närstående. Bedragaren kan försöka stressa upp dig, till exempel genom att påstå att du är utsatt för en situation som måste åtgärdas omedelbart. Ofta påstår bedragarna att det är mycket bråttom.
Bedragare kan manipulera telefonnummer så att det ser ut som att det exempelvis är din bank som ringer. Därefter kan de erbjuda hjälp att lösa det påhittade problemet och rätta till situationen. Bedragaren kan till exempel be dig uppge koder från bankdosan, ge tillgång till din dator via fjärrstyrning, scanna okända QR-koder eller utföra transaktioner till mot vad som uppges vara säkra konton hos exempelvis banken eller polisen.
Lita inte på uppringaren bara för att den har personliga uppgifter om dig. Bedragare är skickliga på att hitta information som de kan använda för att skapa förtroende och luras. Lägg på samtalet om du känner dig osäker eller stressad.
Att skicka SMS för att komma över information som används för att begå brott har blivit allt vanligare. Bedragare kan manipulera telefonnummer så att det ser ut som att det är till exempel din bank, polisen, en myndighet, ett företag eller en närstående som är avsändare. I meddelandet kan det påstås att du köpt en vara, tagit ett lån eller ska betala för en leverans genom att klicka på en länk eller scanna en QR-kod. Om något är fel brukar man vilja få dig att ringa ett telefonnummer som går till bedragarna för att rätta till problemet.
Klicka inte på länkar i sms och ring inte okända telefonnummer på någon annans uppmaning. Prata med någon du litar på om du är osäker. Kontakta först din bank och sedan polisen om du misstänker brott.
Bedragare använder ofta sociala medier, webbsidor och telefonsamtal för att förmå människor att investera i erbjudanden som senare visar sig vara en bluff. Det kan handla om investeringar i kryptovalutor som Bitcoin, men också om fonder och aktier. Bedragarna lockar med erbjudanden som garanterar hög avkastning på kort tid.
Investeringsbedrägerier kan pågå under lång tid, där du gradvis övertalas att investera allt större summor. Det är viktigt att du alltid ifrågasätter hur rimligt ett erbjudande verkar. Om du uppmanas att investera snabbt eller lovas garanterad avkastning bör du vara extra vaksam.
Investera aldrig i något du inte förstår eller i erbjudanden som verkar för bra för att vara sanna. Kontrollera att företaget har tillstånd från Finansinspektionen och undvik företag som finns på deras varningslista. Du kan också kontakta din bank innan du investerar pengar. Om du har fört över pengar till en misstänkt bedragare ska du alltid kontakta din bank, i vissa fall kan de stoppa transaktionen. Betala heller aldrig ut mer pengar till någon för att få tillbaka det du har förlorat.
En form av investeringsbedrägeri som har blivit alltmer uppmärksammat är så kallade pump and dump-bedrägerier. De innebär att bedragare köper en stor andel av en ofta okänd aktie med låg likviditet – alltså en aktie vars kurs är lätt att påverka. Därefter sprider bedragarna vilseledande och falsk information för att skapa intresse för aktien och driva upp kursen. Informationen sprids via sociala medier, e-postutskick, chattgrupper, investeringsforum och ibland genom falska annonser som utger sig för att komma från kända finansprofiler. När aktiekursen stigit tillräckligt högt säljer bedragarna sina innehav, vilket leder till ett kraftigt kursfall. De småsparare som köpt in sig på toppen står då kvar med aktier som snabbt förlorat sitt värde och som ofta är svåra att sälja.
Så går det till
1. AnskaffningBedragarna köper en betydande andel av en aktie med låg likviditet till ett lågt pris.
2. Pump-fasBedragarna sprider vilseledande “aktietips” genom annonsering och i sociala medier för att öka efterfrågan och driva upp kursen.
3. Dump-fasNär kursen stigit tillräckligt säljer bedragarna sina innehav vilket gör att kursen faller kraftigt.
4. EfterverkningarSparare som kommit in sent får ofta se sina investeringar falla i värde och blir kvar med aktier utan värde som är svåra att sälja.
